Skräckblandad frustration...

Härlig start på denna vecka..
Men jag måste vara stark! Jag måste vara stark för A skull..
Sitter och kollar på lägenheter just nu, kollar om det finns några vettiga ettor..
Jag måste ha en livlina som jag hoppas jag inte ska behöva använda men just
nu är livet bara skit..
Allt är verkligen skit..
Känner den där iskalla stenen i magen, rädslan för att vara själv.
Har inte varit själv på 7 ½ år, vet inte vad jag har att förvänta mig Om jag blir själv.
Har gråtit många tårar idag, men nu ska jag vara stark!
Jag ska sträcka på ryggen, jag ska tro på morgondagen och önska och hoppas att
allt ska reda ut sig...
Orkar inte ge det någon Energi just nu,
det får bli som det bli...

Jag ska klara ut detta med hjärtat och förståndet i relativt bra skick även efteråt...

Nu kryper jag ner under täcket igen, frossan tilltar..
Borde äta men just nu har jag annat att tänka på mat får jag ta en annan dag..
Känner att känslor sitter i halsen som en uppstötning som bara vill få mig att må sämre..
Orkar inte bry mig om det, kanske är bättre jag svälter ihjäl?

Nej nu ska jag inte sjunka så lågt, jag är bättre än så men just nu pendlar jag mellan
passiv optimism till total panik och skräckblandad förtjusning över min egen reaktion..
Mycket kan få sitt svar under kvällen, vet inte om jag vill veta...

Nu ska jag i alla fall försöka hålla mig lugn, behövde bara skriva av mig några ord..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0